fredag 28 oktober 2011

Fredagsmys

En stund iallafall.. Emmy, Helena och Joline kom på fikabesök och Zeke blev naturligtvis jätteglad. Joline har varit här två gånger denna veckan så han har fått busa av sig. De hade ju inte lekt sen innan han opererades så det var verkligen på tiden. Joline fyllde nyss sju år så hon är inte lika lekfull som Zeke är. Men som han försöker få igång henne! Puttar på henne med nosen och biter henne i öronen för att försöka få henne att leka.

Lyckades få en liten filmsnutt på hans tappra försök.



Lite lek blev det iallafall.

Sen blev Joline trött och protesterade.

Nu har jag haft min paus så nu får jag väl återgå till pluggandet. Blir nog sent ikväll också.



 

torsdag 27 oktober 2011

Återbesök hos veterinären

Det hela är nästan lite komsikt. Sist vi var hos veterinären sa han att vi skulle boka tid för ett nytt återbesök tre veckor senare. Jag skulle ju trava Zeke så att han skulle bygga upp muskler i det benet han opererade sist. Sagt och gjort. Jag har travat runt här i grannskapet som en galning om kvällarna och Zeke har fått springa lös så mycket som det bara har gått. Jag ringde och bokade tid för återbesök och idag var vi där. Det som är lite komiskt är följande: Vi blir inledda i undersökningrummet och sitter och väntar på veterinären i 20 minuter. När han kommer in frågar han oss hur det har gått. Jo det har gått bra säger vi, han har travats och han har inte haltat trots att han inte fått Rimaldyl på ett par dagar. Vad bra säger veterinären och böjer sig ner för att känna på benet i max tre sekunder. Sen var det färdigt med det återbesöket.
Som tur var hade jag ju bett om att han skulle få sitt 1-årsvaccin samtidigt så någon nytta blev det ju ändå med veterinärbesöket, men jag förstår ändå inte vad vi skulle med ett återbesök till. Det värsta var att när vi kom ut till bilen kom jag på att han faktiskt hade känt på fel ben. Han kände på det som opererades i början av sommaren och där finns ju givetvis mer muskler än på det andra benet. 

Åter till vaccinet han fick idag; jag bad om att få det här nya vaccinet mot kennelhosta som ges som nosspray. Det ska tydligen fungera mycket bättre än det vanliga som ges i spruta. Zeke gillade nog inte mitt val för då fick han ju både ta nässpray och en spruta, men det gick bra iallafall. Sprutan märkte han inte av alls. Det han tycker är jobbigt är att bli fasthållen och det kan man ju förstå när någon ska stoppa upp något konstigt i näsan.

När vi satt och väntade i undersökningrummet luktade Zeke på något på golvet och då började han framkalla en massa saliv som droppade ner på golvet. Detta har hänt en gång hemma också då han luktade på sin gosedjurs-hund. När veterinären kom, passade vi på att fråga honom om det kunde ha med könsmognaden att göra. Han sa att det troligtvis var så att det handlade om något sexuellt. Kanske borde plocka undan hans leksakshund hemma så att han slipper gå runt och vara frustrerad över den :)

Idag sa veterinären inget om fler återbesök så nu är förhoppningsvis den här benhistorian överstökad och vi får hoppas på att vi inte stöter på några andra bekymmer framöver. Nu är det bara magen som vi ska försöka få ordning på. Han ska få Losec i tjugo dagar nu så får vi se om han kan börja äta ordentligt efter det. Det är jobbigt när han aldrig vill äta på morgonen/dagen för då kräks han alltid upp en massa gult slem. Ibland äter han inte förrän klockan sju på kvällen så då blir det ju bara ett mål mat om dagen. Han behöver gå upp ett par kg så att han inte ser så skranglig ut.



måndag 24 oktober 2011

Det man inte hinner på dagarna..

Får man göra på kvällarna/nätterna. Ikväll är det hårdplugg som gäller tills ögonen går i kors eller tills man inte kan tänka på annat än kemiska formler och reaktioner. Man kan ju undra vad man ska använda de här djupa kunskaperna i kemi till. Det är ju inget jag vill jobba med, men tyvärr så är det ju inkluderat i biologiprogrammet. Ett helt år dessutom!!

Zeke och jag har även unnat oss lite spa ikväll. Vi håller på och provar en hel drös med Aloe vera-produkter. Jag gjorde en peeling och sen ansiktsmask på det. Zeke fick sina trampdynor insmorda för de börjar bli torra och spruckna nu. Aloe vera fungerar lika bra på djur som på människor och jag måste säga att den där krämen gjorde verkligen susen på hans fötter. Trampdynorna är lena som en barnrumpa som man brukar säga.
Luktar gott gör den också :)


Slut på paus.. Åter till pluggandet så man kan gå och lägga sig sen.


söndag 23 oktober 2011

Underbart är kort

Varför går helgerna så fruktansvärt fort för? Man hinner ju aldrig med allt man tänkt.
Igår var det 30-årsfest x2 och det var mycket trevligt med god mat. Idag var man trött, trots att jag inte drack en droppe eftersom jag körde. Zeke har också varit trött idag. Och olydig. Jag tänkte att han skulle få springa runt i trädgården och leka hela eftermiddagen. Zeke hade dock andra tankar om det hela. Han hittade kossorna på andra sidan åkern så vips var han där och skällde. Korna blev ju givetvis nyfikna och kom fram till stenmuren. En ko sträckte fram huvudet och Zeke gjorde likadant. När de luktat på varandra blev Zeke lite rädd så han backade undan och fortsatte skälla. När jag väl fått bort honom därifrån så upptäckte han att på den andra åkern fanns det ju nyskiten kobajs och det var ju tydligen väldigt mumsigt. Jag vet att det är jättenyttigt med koskit, men jag tycker inte om tanken på att bli pussad av honom sen. När jag fått bort honom från koskiten sprang han bakom garaget och tog sig ett gyttjebad. Sen var jag INTE glad på honom kan jag säga! Jag fick tag í honom, tvättade av geggan och sen fick han hålla sig inne så det blev lite lugn och ro. Det är ganska skönt med vinter ändå; när kossorna är inne i ladan, ingen koskit finns och geggan är frusen så att han är ren när han varit ute.

I fredags bokade vi vår efterlängtade resa till Thailand. Det blir avresa på nyårsafton så nu behöver man inte oroa sig över hur man ska fira in det nya året. Det gör vi med champagne på flygplanet.



fredag 21 oktober 2011

Jobbigt!

Åh vad jobbigt det är med ouppklarade saker efter Ozzy. Ett helt år har gått och inget har hänt. Tycker det är tråkigt att man inte kan få någon hjälp av den ansvarige trots en massa tjatande. Alla papper som behövs har jag ju fixat. Det är ju bara att skicka in dem med en underskrift. Ringde Sveland själv idag, men fick veta att jag inget kunde göra. Varför tar man en försäkring om man inte är villig att utnyttja den när den behövs? Det enda jag kan göra är att ringa upp den ovilliga igen och tjata ännu mer. Tråkigt att det ska behövas bara.

Det blev även ett samtal till djursjukhuset och inbokning av ett nytt återbesök (hoppas det blir det sista i den långa raden). Då ska det kollas om benet blivit mer musklat av vårt travande. Har det inte blivit det är det väl mitt fel antar jag så nu blir det hårdträning den sista veckan. Zeke ska även få sin 1-årsvaccination. Har väntat lite med den för att slippa ytterligare ett besök på djursjukhuset.

Även denna helgen ska vi tillbringa på landet hos mor och far. Ikväll blir det grillning och i morgon är det dubbel 30-årsfest i Växjö som gäller. Nu måste jag se till att få min labrapport klar så att jag kan vara ute och leka med Zeke i solen i helgen.


onsdag 19 oktober 2011

Man blir lycklig..

när man ser sin kära hund glad! Idag åkte vi till en stor äng där vi kunde släppa Zeke lös. Han hade inte många fötter i marken samtidigt för han skuttade som en känguru och han var inte stilla en sekund. Han var riktigt duktig på inkallning idag. Kom som ett skott när vi ropade. Duktigt! 
Han fick ju springa av sig på landet i helgen, men han önskar nog att han kunde göra det varje dag och flera timmar åt gången. Det är svårt när man bor i stan, men jag har lovat Zeke att han ska få en stor trädgård att springa i. Så fort det är möjligt ska ett hus på landet införskaffas. Det är ju inte optimalt för en hund att bo i en lägenhet. Det är inte optimalt för mig heller för den delen :)




tisdag 18 oktober 2011

Regnet öser ner

Och vinden viner utanför fönstrena. Idag känns det verkligen att det är höst. Nu går det bara utför med frost på bilrutorna varje morgon, frusna fingrar och röd näsa, mörkt både på morgonen och tidigt på kvällen, fram med vinterjacka och stövlar.. Men det är ju faktiskt lite mysigt med höst också. Man får tända en massa ljus och bylsa på sig en massa kläder för att hålla värmen. Jag saknar dock två saker som är mycket viktiga för att hösten ska kännas bättre; ett badkar och en öppen spis. Hade jag bara haft det så hade jag inte klagat.

Zeke och jag ligger i soffan och har det mysigt när vi tittar ut på ovädret. Eller ja, det är väl mest Zeke som har det mysigt egentligen. Han ligger och rullar av sig en massa hår på soffan medan jag pluggar så ögonen går i kors.

Zeke är inne i någon period nu då han tror att man måste skälla på en massa saker. Speciellt när det är mörkt ute, då skäller han på alla han ser. På dagarna skäller han bara på människor som beter sig konstigt eller om de inte ser ut så som han tycker är "normalt". Han tycker inte om mörkhyade människor och inte heller människor som bär slöja eller liknande. Vet inte riktigt vad det kan bero på. Kanske skäller han för att han inte har fått träffa just sådana här människor någon gång. Kanske borde ta och göra ett besök på flyktingförläggningen så att han lär sig att inte alla ser likadana ut. Slöjor och annat som täcker ansiktet kan jag förstå om han tycker är läskigt. Det tycker ju till och med jag är lite konstigt när de täcker ansiktet på det viset. Alltså: mer träning på människormöten behövs!
När jag hade Ozzy så kom det fram folk hela tiden som ville hälsa och undrade vad det var för ras. Speciellt när han var liten. Detta gjorde ju att han fick mycket träning när han träffade så mycket olika människor. Nu verkar dock inte rasen vara så intressant längre för bara ett fåtal har kommit fram och pratat. Vet inte riktigt vad det kan bero på. Kanske att rasen har blivit vanligare så att det finns fler vita herdehundar i Kalmar nu än för några år sedan.




söndag 16 oktober 2011

Den här helgen..

Har varit avkopplande för Martin och mig. För Zeke däremot har det varit full fart hela tiden. Han har ju fått vara gårdshund som han älskar. Och ju mer han springer, desto mer muskler bygger han upp så nu bör veterinären vara nöjd på återbesöket. Tyckte inte att det var så stor idé att trava med honom nu i helgen eftersom han travat sig själv hela dagarna. Idag var han lite halt, men enligt veterinären är det ingen fara. Det är bara att köra på som vanligt. Det märks stor skillnad på honom när han fått röra sig ordentligt. Han äter upp sin mat, sover och beter sig mycket bättre.

Det är inte lätt att få bilder med skärpa när han far runt som ett yrväder hela tiden!

Hund eller björn??

I fredags var det full fart i köket, då en massa älgkött skulle läggas in. Naturligtvis höll sig Zeke i närheten hela tiden, ifall någon skulle tappa något på golvet. Han fick sig några smakbitar iallafall. Har dock hört att hundar mår lite dåligt av just älgkött och brukar kräkas så han fick bara smaka lite.

 

 


torsdag 13 oktober 2011

En stunds avkoppling

Så otroligt skönt. Skrev klart min labrapport och skickade in den idag så nu tar jag en liten paus. Idag hade jag laboration igen, vilket innebär en ny labrapport, men lite ledig måste man ju vara innan man påbörjar den. I morgon är det nämligen dags för det.

Zeke har använt sin nya aktiveringsleksak två gånger idag och han tycker att det är såå kul och han är väldigt duktig. Jag tyckte ju att den verkade svår, men nu känns det som att han skulle behöva en med högre svårighetsgrad. Det är ganska skönt att det finns sådana saker för ibland vet man inte riktigt vad man ska hitta på med honom. Han behöver ju få använda hjärnan lite ibland.

I morgon ger vi oss iväg för en helg på landet idag. Det tycker vi alla tre är jätteskönt. Jag tänkte passa på att lägga ett spår eller kanske till och med två. Zeke verkar gilla det för han spårar allt möjligt. På morgonen tex då vi ska gå ut och Martin har gått till jobbet ett par timmar innan, då får han en jädra fart ute på gräsmattan med nosen i backen och han skulle nog kunna spåra upp honom ända till jobbet. Vi får helt enkelt ge oss ut i skogen lite mera. Synd bara att han slet sönder sin fina spårsele.


onsdag 12 oktober 2011

Hipp Hipp Hurra!

För idag är det Zekes 1-årsdag!!
Detta firas med paket och tårta.

Att öppna paket och demolera kartonger har
Zeke alltid varit duktig på.

I kartongen gömde sig ett aktivitetsspel som vi givetvis var tvungna att
prova direkt. Jag trodde inte att han skulle vara så smart så att han fattade
vad han skulle göra, men tji fick jag! Han kunde direkt!

Efter lite aktivering var det dags för födelsedags-smörgåstårtan.
Trots lite utsortering av det han inte tyckte om, så verkade han uppskatta maten.


Tänk att en så liten hund kan bli så stor på bara ett år. Det är ju helt ofattbart och inte undra på att han drabbats av växtvärk. Han har ju inte haft det så lätt med alla veterinärbesök, men jag hoppas verkligen att hans andra levnadsår blir betydligt trevligare.


När han var liten, ja då fick han plats att sova i en kattsäng och alla
leksakerna var jättestora.

Kaxig är nog Zekes mellannamn tror jag för det har han
varit ända sedan han var liten. Som på den här bilden t.ex
då jag precis sagt till honom att det inte är tillåtet att bitas
i fötterna. Till svar fick jag ett rejält skall.



Nu ska vi fortsätta firandet med lite mys i soffan. Zeke blev rejält trött efter att ha kämpat med aktiveringsleksaken.



tisdag 11 oktober 2011

Oj oj oj

Här hinns det inte med mycket mer än plugg just nu. De andra livsnödvändiga sakerna som att sova ordentligt, blogga, städa och hålla ordning, ja det får vi ta senare. Kemi har verkligen förmågan att sluka all min tid och jag kan ju inte påstå att det är speciellt intressant heller (tyvärr). Nä kemi är ett sånt ämne som man bara får mata in i huvudet och sen är allt glömt dagen efter tentan.

Fick iallafall vara ledig i helgen och det utnyttjade jag till max. Zeke och jag spenderade helgen på landet och han fick springa lös och leka där för första gången på väldigt länge. Han vågade inte komma nära mig ifall jag skulle tvinga honom att gå in. Så roligt hade han. På lördagen var jag på födelsedagsfest så då var Zeke hos syster med familj. Enligt vad de berättade så var han tydlígen ganska lugn och snäll så förmodligen var han ordentligt trött efter allt lekande. Söndagen spenderade jag i soffan lat som jag var. Pappa var däremot inte lat. Han ägnade hela sin lediga helg åt min bil som behövde nya bromsar och termostat. Han är snäll han!

Återkommer med ett nytt inlägg i morgon för då är det en stor dag!


torsdag 6 oktober 2011

Finns massor att göra

Ja fy tusan här behöver man inte bli rastlös!
Det nya akvariet är på plats och det gamla har jag idag tömt på vatten och rengjort. Nu väntar jag på hjälp att flytta undan det så att rummet kan möbleras om. Just nu är nämligen hela rummet fullt av saker. Det finns massor med tvätt att tvätta och vika om man har lust. Det blir ju en del sängkläder och handdukar när man haft så många inneboende. Sen har man ju skolarbetet också om man vill sitta stilla en stund. Den nya kursen har dragit igång ordentligt, men det behövs väl antar jag när kursen bara är på 4 veckor och många moment ska hinnas med under den tiden. Tänk om det hade varit som för några år sedan när en kurs på 7,5 poäng varade i 7,5 veckor och inte 4 veckor som det är nu. På dessa 4 veckor hinner man fatta vad det handlar om lagom till det är dags för tenta och det är ju lite sent.


Såhär blev akvariet inrett och bebott.

Det här är Helga. Hon ser inte mycket ut för världen, men hon är faktiskt
över 30 cm så det är en stor dam. Hon var en överraskning från Kanadensarna
 som tack för att de fick bo hos oss.

Idefix är inte heller så liten längre. Det var ju därför vi fick köpa ett nästan
dubbelt så stort akvarie än vad han bodde i innan. Nu hoppas jag att han
stannar i växten ett tag.




 

onsdag 5 oktober 2011

Ett år har gått..

Tänk vad konstig tiden är egentligen. När jag tänker på att det idag är ett år sedan Ozzy gick bort, så känns det som en hel evighet. Under det här årets 365 dagar så har det inte gått en enda dag utan att jag har tänkt på honom. Tänker jag däremot på att Zeke snart är ett år så känns det som om tiden gått väldigt fort. Men det är väl så när det händer tråkiga saker. Det tar tid helt enkelt.

Idag tänker vi på kära Ozzy extra mycket och jag minns att just vid den här tiden på tisdagen förra året så satt vi utanför djursjukhuset och väntade. Vi väntade på svar från veterinären som öppnade upp hans mage för att se om det fanns något att göra. Väntetiden kändes som en evighet och jag ville inte ge upp hoppet. En stund senare kom hon ut och berättade att det såg mycket illa ut och inget fanns att göra. Vi accepterade att det inte fanns någon mening med att väcka honom utan att det var bättre att låta honom somna in djupare. Allt kändes väldigt konstigt med tanke på att jag samma morgon hade lekt med honom på ängen och allt hade varit som vanligt. Det blev helt enkelt en stor chock och jag hade aldrig varit så ledsen som jag var då.

Jag bestämde mig för att jag aldrig mer skulle äga en hund, för jag ville inte utsätta mig för det här igen. Saknaden var stor och det blev inte bättre av att det var tomt, tyst och ensamt hemma. Drygt en vecka senare fick vi veta att Ozzys pappa fått sin andra kull med valpar i Sverige. Då började tankarna om en hund komma tillbaka och vi hade många diskussioner om hur vi skulle göra. Beslutet vi tog har vi inte ångrat för en sekund. Vi fick en ny vän som förgyller våra liv, men inget kan bota saknaden efter Ozzy och det visste vi självklart om. Han var min första hund och han var väldigt speciell för mig.

Ikväll tänder vi ljus för världens bästa och mest saknade vovve.

tisdag 4 oktober 2011

Mycket har hänt sen sist

Bland annat har Kanadensarna åkt hem så nu har lugnet återfunnits efter tre hektiska veckor med en överfull lägenhet. 05.50 gick tåget i morse så då vinkade vi av dem. Återstår att se när vi träffar dem igen. Kanske besöker dem i Kanada redan till hösten om jag kan vara ifrån skolan ett par veckor då.
Zeke verkar sakna lille Griffin som är två år. De två fann varandra direkt och Zeke lekte så försiktigt med honom. Inte en enda gång råkade han bita honom i händerna, vilket är konstigt eftersom han biter mig i händerna dagligen. Ikväll är Zeke väldigt busig och är på oss hela tiden. Hade Griffin varit här nu så hade han tagit hand om honom.

Igår var vi på återbesök hos veterinären. Han tyckte att vi skött honom jättebra efter operationen och att det såg väldigt bra ut. Han sa att muskelmassan var mycket bättre än förväntat, men det nyopererade var något sämre musklat. Vi fick en ny kur med Rimaldyn som ska göra att han belastar benet normalt så att muskler ska byggas upp. Till en början ska vi trava honom i 5 minuter per dag. Sedan ska detta ökas till en kvart om dagen. Detta kommer göra att även jag blir lite mer tränad, vilket kan behövas. Veterinären sa att vi gärna kunde cykla med honom, men det vågar jag inte. Ser han något intressant så springer han rakt emot det även om kopplet håller emot. Om tre veckor ska vi på nytt återbesök för att se om vi lyckats bygga upp hans triceps något.

På djursjukhuset inhandlade vi ett D.A.P halsband. Har läst mycket om dessa feromoner och är väldigt intresserad av att se om det verkligen kan fungera. Det var inte speciellt billigt, 400 kr för ett halsband som bara räcker i 4 veckor. Om våra promenader blir lugnare så är det definitivt värt det, men det återstår ju att se.