Om mindre än tolv timmar stundar ett nytt år.
Förra året firade vi tolvslaget på planet till Thailand. Att säga att vi firade tolvslaget är väl kanske lite att ta i. Vi slumrade i våra flygstolar totalt utmattade efter tågresa, en lång väntan på flygplatsen och en påbörjad flygning till målet som skulle nås över tolv timmar senare. När vi satt där och halvsov tittade jag till på klockan och den visade att tolvslaget var nått. Väckte då Martin och sa gott nytt år. Sen sov vi vidare.
Detta året ska det dock firas traditionsenligt. Det blir trerätters och skumpa. Fyrverkerierna hoppar jag över. Stannar inomhus med Zeke istället.
Hela veckan som gått har det skjutits fyrverkerier på kvällarna. De som säljer dem har haft demonstrationer, vilket jag tycker är helt otroligt onödigt. Jag tänker på alla djur som far illa. Både husdjur och vilda djur. Dessutom plågar vi vår miljö ännu mer.
Zeke bryr sig som tur är inte nämnvärt om fyrverkerierna trots att de befunnit sig utanför våra fönster åt båda hållen samtidigt. Det har hörts kraftiga smällar, men så länge jag inte blir mig så bryr han sig inte heller. Vid ett tillfälle hördes en väldigt kraftig smäll och då gnydde han lite och undrade mest vad det var. Det finns dock de hundar som har det betydligt värre och måste gå på lugnande under nyårsafton. Det är inte så lätt för dem att förutse när det ska skjutas veckan innan nyårsafton.
Nä, jag tycker helt enkelt inte att någon ska få skjuta raketer annat än på tolvslaget på nyårsafton. Tycker kanske egentligen att det är onödigt att skjuta då också, men det är en annan sak.
GOTT NYTT ÅR TILL ALLA VÅRA LÄSARE HÄLSAR ZEKE OCH JAG!
Här önskas er ett Gott Nytt 2013 med många framgångar och lycka!
SvaraRaderaHär sköts det också och det två veckor innan självaste Nyårsafton och personligen tycker jag att skräpet borde totalförbjudas!!! Det firades här också hemmavid, så lugnt blev det då man ju inte dricker nått starkare än lättöl. Ice brydde sig inte heller om bankandet, men som Zeke, kikade han på mig av och till såg jag i ögonvrån. Rasmus däremot, var lite på sin vakt, inte rädd direkt, men stressad av och till, framför allt när det var som värst. Stackaren råkade ju ut för en smällare riktigt nära sig för två år sedan, men vi jobbar på det och tycker mig att det blivit mycket bättre då han i år till och med hängde med på en runda utan att protestera, härligt.
Här börjar året med mindre glada nyheter. Då vi upptäckt en tumör på lillen. Men sånt är då livet och man får ta vara på varje stund som ges tillsammans med sitt allt. Nä, nu ska här snart krubbas… Har som du ser åter börjat och blogga igen efter ett långt uppehåll. Så vi hoppas få se er hos oss också… Ha det nu riktigt gött och var rädda om varann. Kramiz
Vet inte vad det är för sorts tumör, men får provsvar den här veckan… Ja, det är hemskt att mista sitt allt och framförallt så tidigt som du fått göra, stackar :-/
SvaraRaderaKramiz