När jag igår önskade att det skulle komma lite snö var det inte riktigt det här jag hade tänkt mig.
Jag hade kanske förväntat mig lite mer än några enstaka snöflingor på marken.
Igår kväll när Zeke och jag var ute på sista kissrundan, dalade det ner stora snöflingor från himlen. Zeke blev jätteglad över att det snöade. Han minns väl sen förra vintern hur kul man kan ha med snö.
När jag vaknade i morse och tittade ut genom fönstret trodde jag att jag skulle få se en massa vitt, men inte det. Zeke tyckte iallafall att den lilla snön som fanns var rolig att hoppa i. Kittlades kanske skönt under fötterna, vem vet.
På tal om snö så är det snart två år sedan vi hämtade hem vår lille ulltuss. Den vintern kom snön tidigt och låg sedan kvar väldigt länge. Det var snö både i Värmland där vi hämtade honom och i Småland när vi kom hem så Zeke hade inte sett något gräs alls. För honom som inte sett något annat var världen vit. Efter ett par månader när snön sakta började smälta bort började vi märka att Zeke sökte sig till snön när han skulle kissa. Det blev lite jobbigt för honom när nästan all snö var borta, då han förtvivlat fick leta efter snöfläckar när han var kissnödig. Då började man ju fundera på hur det skulle fungera med en hund som bara klarar av att kissa på snö. Som tur var så lärde han sig till slut att man lika gärna kunde kissa på gräset. Mycket ska man lära sig när man är valp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar