Så var tratten borta!!
Och det var pojken riktigt lycklig över!
Jag hade glömt hur fin han är nu när man inte sett hans öron på två veckor.
Det hade gått bra hos veterinären, men det där med rehablilitering verkar klurigt att få till tyvärr.
Martin förklarade för veterinären att det står överallt att det är jätteviktigt att rehabilitera. Dessutom visade han ett mail vi fått från Zekes systers matte som är chefsveterinär. Hon skrev att det var oerhört viktigt att man går och simmar regelbundet i ett antal veckor.
Enligt vår veterinär är rehabilitering inget de brukar rekommendera eftersom det inte ansågs behövas. Dessutom sa han att det inte finns någon hundsimning i närheten. När jag kollade runt på nätet hittade jag en som hade just ett sådans i Borgholm. Alltså bara ca fyra mil härifrån. Problemet är att det är dyrt och det går ju inte på försäkringen, eftersom inte veterinären tyckte att det var nödvändigt.
Ikväll tog vi saken i egna händer. Vi åkte till stranden och simmade honom själva. Hopp och lek blev det inget av, utan idag var det bara simning som gällde. Och oj vad skönt han tyckte att det var. Jag tyckte själv att det var ganska skönt att bada benen för det har varit riktigt varmt här idag. Vi tänkte att vi skulle fortsätta med att simma honom i havet ett par gånger i veckan. Rätt eller fel vet jag inte om det är, men det känns bättre än att bara ha honom liggandes på soffan hela dagarna.
Anki som har hundsimmet i Räpplinge(tror jag det är) är jätte bra! Både Kylie och Victors mammas gamla hund Rajja har gått där. Kylie endast som friskvårds hund medan Rajja gick för rehab.bad. Sådan otrolig skillnad på henne efter ett par träningar. Anki vet verkligen vad hon göt och jag själv anser att det är värt varje öre :D
SvaraRaderaJa det var Anki som jag tänkte på. Men vi får se hur vi gör med det. Det går ju faktiskt att simma honom i havet nu när det är sommar, även om det inte blir lika bra och effektivt som på ett hundsim.
SvaraRadera