Tråkigt besked från veterinären!

Vet inte var jag ska börja, men jag börjar väl från början..

Zeke har ju varit halt på grund av växtvärk ett bra tag nu. Två gånger har vi varit hos veterinären och idag var det dags för den tredje. När vi står där och pratar med veterinären säger vi att vi märkt att han ofta står med framtassarna ställda utåt. Veterinären ser också att det ser skumt ut och han undrar om vi vill röntga. Självklart ville vi det för vi ville ju veta vad det beror på..

Zeke sövs ner och läggs på röntgenbordet för andra gången under bara 1,5 månads tid. Flera bilder tas på olika vis. Veterinären tittar på frambenen som såg vridna ut och konstaterar att det inte var så farligt som det först såg ut. Men! Han såg något annat oroväckande :(

På vänster armbåge såg han pålagringar. Trots att han bara är 8 månader så har lillen redan artros! Veterinären säger att vi måste göra en titthålsoperation redan nästa vecka eller senast veckan därpå. Men han ville att vi skulle kolla upp ordentligt med försäkringsbolaget innan så att vi visste vad vi gav oss in i. Som om vi skulle välja att avliva honom bara för att det blir för dyrt? Vet inte riktigt vad han menade med det faktiskt.

Om man vid operationen lyckas åtgärda problemet så är det inte säkert att det kommer tillbaka. Men det finns stor risk att även det andra frambenet kommer att drabbas så det får vi hålla koll på. Kommer det tillbaka så får vi hoppas på att få så många år som möjligt med honom..

Efter operationen ska hunden hållas helt stilla i minst en månad. Tycker riktigt synd om Zeke. Han som inte är så gammal och så får han inte leka och ha skoj eller ens gå på promenad. Hältan beror inte på artrosen utan på att han även har växtvärk.

Ett halvår efter nedslaget med Ozzy så kommer nu alltså nästa. Mina planer har återigen gått i kras. Jag ville ju ställa ut och få en meriterad hanhund som skulle bli intressant till avel. Nu blir Zeke en vanlig sällskapshund istället. Allt blir inte alltid som man tänkt sig.

Jag försöker tänka positivt ändå. Vid förra nedslaget fick jag ju inte ens någon hund med mig hem från veterinären. Zeke lever och han ska få ett bra liv, även om han får ta det lugnt och träna med huvudet istället för med kroppen.