Den underbara helgen

I fredags kom Martin hem från jobbet nyklippt och med ett fång långa röda rosor med sig. Eftersom jag tjatat på honom om att han måste klippa sig, så valde han att överraska mig med detta. Gulligt tycker jag.

Sen kom två av mina f.d jobbarkompisar över på lite vin och skvaller. Mycket, mycket trevligt!

På lördagen tvingade jag mig ur sängen vid nio (hade nog kunnat sova till lunch tror jag). Jag ville börja packa för att komma iväg så fort som möjligt. Vi skulle nämligen ner till Karlskrona till Dragsö för lite camping. Vid tolvtiden kom vi iväg i spöregnet. Väl framme regnade det även där. Typiskt! Det regnade i stort sett hela dagen, men då är det skönt med förtält till husvagnen. Zeke verkade gilla att vara i tältet för där ser man ju så mycket ut genom de låga fönsterna.

När fönsterna inte var dugliga nog, ja då satt han i stolen istället (hmm jag undrar vem det är som lärt honom detta? Kan det vara husse tro?)

På kvällen bjöds det på grillat och gott dricka. Mycket roligt att träffa hela familjen med respektive på samma gång.

Campinglivet är hårt både för människor jag djur. Zeke blev jättetrött av att titta på allt som hände utanför förtältet. Till en början hade han lite svårt att koppla av, men till slut gick han och la sig under ett bord.

Under natten skötte sig Zeke jättebra. Trots att det var hans premiärnatt i husvagn. Han var väl så trött så att han inte orkade bry sig om alla ljuden utifrån eller ens tänkte på var han var någonstans.

Idag är det min födelsedag och den har firats ordentligt av nära och kära. Har fått mycket fina presenter och även ätit tårta. Nu för tiden vill jag inte bli äldre. Förut var det roligt att bli ett år äldre, men nu räcker det på ett tag tycker jag.

Jag fick iallafall fint väder på min dag. Förmiddagen var sådär med lite duggregn, men framåt eftermiddagen kom solen fram och det blev riktigt varmt. Med det vädret hade jag gärna varit kvar några dagar till, men tyvärr var vi ju tvungna att åka hemåt eftersom det vankas jobb i morgon.

Väl hemma avnjöt vi en pizza och nu ska jag nog ägna mig åt inredningsprylarna vi handlat. Sen blir det sängen tidigt. För som sagt: campinglivet är hårt!

Regn och rusk

Vart tog sommaren vägen egentligen? Idag har det känts mer som höst än sommar. Man blir så trött av sånt här väder. Inte direkt sugen på att göra någonting. Har iallafall varit runt och kollat på tvättmaskiner idag, men det blev tyvärr inget köp. Inte idag iallafall, men snart så..

Blev en runda till Lantmännen också för inköp av en veckas ranson av grisöron. Han är dyr i drift vår lille kille. Han fick även en rosa gris som låter som om den rapar när man trycker på den. Han springer som en dåre här med den i munnen. Han får ju passa på lite nu innan nästa operation. Och på tal om den så har vi ännu inte fått något datum för när den ska äga rum.



Har även slipat lite på en del av gårdagens konstverk. Blev ganska bra, men kanske blir bättre nästa gång när man kan det ordentligt. Allt är ju inte riktigt torrt än, men här kommer iallafall några bilder.



Lite fint på balkongen

Kreativiteten på topp!

Idag har vi haft en riktig syskondag. Direkt efter jobbet begav jag mig till äldsta systern och sedan kom även den näst äldsta. Efter pizza och kaffe var det dags att påbörja dagens aktivitet. Vi skulle gjuta i betong och kreativiteten den flödade må jag säga. Riktigt roligt var det, både att umgås med systrarna en hel dag och att få leka lite med geggan. Man kan göra mycket av några formar, värmeljus och lite växtblad.
Får lägga upp bild på dem sen igen när de är torkade och slipade.

Några av alla våra alster.

Avgjutning av bl.a rabarberblad. Fint som fågelbad eller bara som prydnad.

Efter att vi lekt färdigt med betongen firade vi systersonen som nyss fyllt år. Det bjöds på crépes och smultrontårta, vilket var mycket gott.

En väldigt lyckad dag helt enkelt!

Nu är jag dock trött så nu blir det snart bingen så man orkar gå upp vid fyra i morgon igen.

Lite dragkamp är aldrig fel :)

Kursstart!

Idag var det dags. Zeke började kurs efter ett långt uppehåll nu efter att allt med benen upptäcktes. Det fanns en kurs som var helt perfekt för oss. Ingen lång kurs utan bara under den här veckan och inga aktiviteter som påverkar hans ben. Vi har nämligen varit på kurs i kantarellsök. Att äntligen gå kurs igen är bra på två sätt. Dels behövde Zeke någon ny aktivering och näsan gillar han ju att använda, dels var det bra eftersom han då får tillfälle att träffa hundar och kanske blir lite mindre skällig. Jag hade lite ångest innan kursen idag, då jag tänkte att han säkerligen skulle skälla sig igenom de två timmarna. Det finns inget så frustrerande som när man är trött och han bara håller på och skäller. Då får jag panik!

Otroligt nog skötte han sig mycket bättre än vad jag väntat mig. I början skällde han såklart, men efter hand blev han lugnare och kunde lägga sig ner. Jag trodde ju aldrig att han skulle kunna koncertrera sig på kantarellerna, men det gick riktigt bra. Nu sover han gott eftersom han blev väldigt trött av alla nya intryck. När han vaknat ska vi köra lite kantarellträning igen.

Det svåraste i kursen är att få hunden att markera när den hittat svampen. Synd att man inte lärt Zeke skälla på kommando innan för då kunde man ju ha använt det. För skälla det är han som sagt väldigt duktig på.

Jag har funderat lite kring Zekes osteochondros och jag tror att jag har kommit fram till orsaken som utlöst den. Min teori är att det på första benet berodde på att han växte så otroligt snabbt (13 kg på en månad!). På andra benet syntes ju ingenting utan det har kommit nu den senaste månaden. Då är min teori att det benet blivit drabbat på grund av för lite motion. Han har ju inte fått gå några rundor på över en månad. Nu får vi gå fem minuters-promenader, men innan var det bara ut på gräset och sen in.

I morgon ska jag träffa mina två systrar och ha skoj. Vad vi ska göra får ni se på bloggen i morgon. Hoppas att jag inte glömmer kameran som vanligt!

Vi väntade och väntade

Hela förmiddagen var vi beredda på att veterinären skulle ringa och säga att det blev operation idag. De fick tydligen inget återbud för ingen veterinär ringde. Det var en utsvulten Zeke som fick sin mat flera timmar för sent idag. Men men det kunde ju blivit operation. Nu får vi avvakta och se när det blir av. Förhoppningsvis tidigare än om en månad. Det är ju bara jobbigt att dryga ut på det.

I eftermiddag kom syster med familj på besök, vilket var väldigt oväntat men väldigt trevligt. Zeke fick sig en rejäl omgång bus med pojkarna. Tror faktiskt att de hann med att prova alla hans leksaker. Zeke visade den ena efter den andra saken.

Eftermiddagen har även ägnats åt att handla och baka inför morgondagen då vi ska ha en liten fest för kompisarna.

Ikväll har vi jagat runt bland vänner och bekanta efter en slagborrmaskin. Kanske läge att köpa sig en egen snart.? Vill ju ha upp min nya tavla i vardagsrummet som består av betongväggar. Får iallafall låna en i morgon bitti så upp det ska den. Då är vi ett steg närmre att bli klara med interiören efter flytten. Gardiner la jag upp till datorrummet igår så de sitter fint där. Kan tala om att det inte är lätt att hålla på med svarta gardiner när man har en vit hund. När de satt på plats åkte den kära klisterrullen fram. Vad skulle man gjort utan en sådan egentligen?

Veterinärrapport

Besöket hos veterinären och röntgen är nu genomfört. Endast det benet som inte opererats röntgades. Jag trodde att det skulle vara båda, men så var det tydligen inte.

Resultatet var inte särskilt positivt.. Det blir operation på det benet också. Han hade inte lika mycket pålagringar som på förra benet, men en operation är absolut nödvändig. Det bästa resultatet fås om operationen görs så fort som möjligt. Problemet är bara att veterinären går på semester i fyra veckor. Snäll som han är så sa han att han kunde gå in en dag på semestern och fixa det. Det finns även en möjlighet att det blir operation redan i morgon, eftersom de kanske skulle få ett återbud. Zeke skulle inte få någon mat ikväll för om det blir operation i morgon så ringer de tidigt på morgonen och då får vi åka in med honom på en gång.

Utslagen Zeke har kunde bero på schampot eller så var det en "tonårsgrej". För detta fick vi antibiotikatabletter så nu hoppas vi på att de ska hjälpa.

Växtvärken vill inte ge med sig, även om det blivit bättre. Han har ju varit stilla och ätit anti-inflamatorisk medicin sedan i april. Det är ju en skitsak jämfört med ostochondrosen, men det hade ju ändå varit skönt för honom att slippa den.

Zeke blev vägd på djursjukhuset idag också. Vi har ju försökt att han inte ska gå upp så mycket nu med tanke på benet. 1,5 kg hade han gått upp på en månad så det tycker jag var helt ok. Lite skillnad från de 13 kg han gick upp under en månads tid tidigare.

Nu ligger lille Zeke i soffan och sussar kudde. Han är fortfarande jättetrött efter sederingen.

Jag tycker så synd om honom. Vilket fruktansvärt första år han har. Smärta och ingen lek på en hel sommar.

Jag skulle ha städat och hängt upp nya gardiner, men jag tappade sugen på allting efter djursjukhuset. Blir en kväll i soffan istället..

Vill man va fin, får man lida pin

Idag var det dags för en dusch för Zeke. Han har fått en massa små sårskorpor på kroppen. Mest bakom öronen, på halsen och på frambenen. Vi köpte ett nytt schampo och spraybalsam för ett tag sen så vi tänkte att han var allergisk mot det. Han har dock inte kliat sig ovanligt mycket så de där skorporna är ett mysterium. Idag duschades han med grönsåpa istället för att se om det hjälper.

Parkerad i duschen och laddad till tusen.



Zeke har inte riktigt förstått att det är meningslöst att skaka sig när vattnet
fortfarande är på.



Det obligatoriska bad-rycket. Vad han gör i palmen vet han nog inte ens själv.



Nästan ren och fin. Öronen blev inte riktigt vita.



I morgon är det dags för veterinären igen. Då ska han röntgas i båda frambenen för att se hur det opererade benet har läkt och det andra benet ska röntgas för att se så att inte det också behöver opereras. Jag hoppas verkligen inte att det har uppkommit något i det andra benet. Känner mig nervös inför detta och har gjort det ända sen vi fick beskedet om det första benet. Ska iallafall bli skönt att få veta hur det ser ut så att man inte behöver tänka mer på det. En operation till skulle kännas väldigt jobbigt. Det har varit en svår tid att hålla honom stilla, främst för att jag tycker synd om Zeke som inte får utlopp för sin energi. Jag längtar tills han är så pass frisk så att vi kan åka ut till landet och släppa honom lös och ta promenader i skogen. Det ska även bli skönt att kunna släppa honom med andra hundar igen. Beroende på hur det går i morgon kanske det dröjer ytterligare några månader innan vi kan göra detta.

Givetvis ska vi även passa på att fråga veterinären om sårskorporna han har.

Håll tummar och tår för oss i morgon!!

 

En hel dag för en byrå?

Ja, att det ska behöva ta nästan en hel dag för ett besök på Ikea är ju konstigt. Som de flesta känner till så älskar ju jag att gå på Ikea. Idag fick jag med mig Martin som inte är lika förtjust som jag. Han tycker mest att det kostar en massa pengar. Idag hade vi iallafall ett mål - vi skulle inhandla en byrå till sovrummet. Byrån inhandlades och en massa mer saker därtill. Två tunga kartonger bars upp till lägenheten och ivrig som jag är skulle jag ju börja skruva ihop den med en gång. Tji fick jag! När jag öppnar den andra kartongen ser jag att en bräda är spräckt på mitten. Martin ringer upp kundtjänst och där erbjuder killen sig att skicka en ny gratis. Klart som fasen att det ska vara gratis eller? Men vi blev ju irriterade och ville ju ha en ny idag eftersom vi planerat att få upp byrån idag. Därför bars de tunga kartongerna ner igen och in i bilen. Tur att vi bara bor fem minuter från Ikea. Iallafall så fick vi ju en ny byrå, men vi var ändå irriterade för detta är andra gången på ett par månader som vi kommer hem med söndriga saker därifrån. Därför ljög vi ihop att vi bodde sex mil därifrån, vilket betyder att vi skulle ha kört 24 mil för den där byråns skull. Efter lite tjat fick vi då reseersättning. Skam den som ger sig :)

Väl hemma igen med en HEL byrå så satte skruvandet igång. Givetvis skulle ju Zeke inspektera så att det gick rätt till.

 

När den äntligen var färdig blev det bra iallafall.

Zeke blev så trött av monteringen så han gick och knöt sig (bokstavligt talat).

Jag får nog också gå och knyta mig snart för i morgon blir det till att gå upp halv fem igen. Först ska jag bara trycka i mig lite tacos-resten från igår.

 

Zeke - världens bästa "kusin"

Idag har det jobbats fram till klockan två. Fick jobba några timmar på psyket idag, så det var ju ganska "spännande". Men med ett överfallsalarm och en vårdare i närheten så kände jag mig ganska trygg när jag städade. Men man är inte så kaxig direkt när patienterna börjar bli hotfulla.

Efter jobbet lagades det tacos och vi fick sällskap av Markus, Frida och lilla Freja. Eftersom Zeke är vår lilla bebis så är ju han och Freja kusiner. Han tar väl hand om henne som tur är. Ibland får hon sig en liten slick på huvudet eller en puss på foten. Han tog även på sig uppgiften att vara barnvakt. Där låg de båda två och studerade varandra. Tror att båda två undrade vad det egentligen är för filur de ser. En vit hårig sak och en liten minimänniska. Konstigt det där!

Har haft besök

Japp, ett långväga och ett kortväga besök har vi haft idag. Dels var det Helena som kommit från Oslo och dels var det Frida och lilla Freja som inte hade riktigt så lång resväg. Mycket trevligt var det att träffa flickorna och dricka kaffe och prata lite skit. Zeke är fortfarande väldigt intresserad av Freja som är två månader nu. Tror han är facinerad över att människor kan vara så små. Han är jätteduktig med henne, men han vill gärna pussa henne i ansiktet så det gäller att se upp. Tror inte hon vill ha en stor hundnäsa rakt i nyllet.

När Frida och Freja gått hem koncertrerade Zeke sig på Helena istället. han ville så gärna leka med henne, men det ville inte hon. Han hämtade sina leksaker och buffade på henne i soffan, men det hjälpte inte. Då överföll han henne istället med en massa pussar. Gulleplutten!

Ikväll har det lagats korv stroganoff på vegetariskt vis och en massa presenter har slagits in. Det är många som fyller år på sommaren. I morgon ska jag bege mig upp till campingen i Borgholm igen för att träffa hela familjen och fira en 40-åring. Zeke får stanna hemma med husse så att jag får lite lugn och ro.

Två dagars jobb kvar, sen är jag ledig en dag. Skööönt! Jag brukar inte klaga, men det är faktiskt fruktansvärt att jobba med den huvudvärken jag har. Bihålorna vill inte bli bättre. Funderade först på att gå till doktorn för att få tabletter som kan lösa upp allt som inte ska vara i huvudet. Sedan fick jag höra att man brukar få tömma bihålorna hos doktorn, vilket inte verkade vara särskilt skönt. Därför vågar jag nu inte gå till vårdcentralen utan hoppas på att det löser sig av sig självt.

Nu får det vara nog!

Är trött på att vara förkyld nu. Jag vill kunna jobba utan att det ska vara så tungt och jag vill kunna vara pigg så att jag kan hitta på andra roliga saker. Idag håller mitt huvud på att sprängas känns det som (förmodligen på grund av allt snor som verkar fastnat där uppe).

Det har alltså varit ett par lugna dagar nu. För tillfället tittar Zeke och jag på Animal planet, som är den bästaste tv-kanal som finns tycker både han och jag. Husse ligger och sover, vilket inte är så konstigt så mycket som han jobbar. Hade det inte varit så varmt så hade förmodligen Zeke legat brevid honom i sängen. Han har blivit en riktig husse-gris. Han blev så sur idag på morgonen när han inte fick följa med husse till jobbet som han vanligtvis brukar göra. Han låg och gnällde och sparkade på mig i en halvtimme innan jag gick upp. Lustigt så fort hundar vänjer sig vid rutinerna. Anledningen till att han inte fick följa med till jobbet idag var att husse började jobba en timnme tidigare idag, klockan fyra, så jag lämnade honom innan jag började jobba vid halv sex. I morgon blir det samma sak så jag hoppas att han inte är lika gnällig då. Den där extra halvtimmen när husse har gått är riktigt skön att sova innan det är dags för jobb.

Undra hur många Ipren man egentligen får ta.? Tänkte iallafall ta en till så att det blir lite gjort här hemma. Har två akvarier som behöver nytt vatten och vår mörkgråa soffa är just nu vit så jag får väl ta en svängom med dammsugaren också.

Uppdatering: Zeke fyller ju 9 månader idag! Det hade jag helt glömt bort.
Grattis till lille busungen!

Ö-landet

Igår blev det en besvikelse eftersom förkylningen satte stopp för besöket hos mamma och pappa i husvagnen på Öland. Som tur var så mådde jag mycket bättre idag så vi beslutade att åka över en sväng. Det var riktigt varmt idag, stundvis 28 grader, så det var skönt att få spendera lite tid utomhus i solen. Även om det blev lite väl varmt ibland när det känns som om hela huvudet är igentäppt. Blev att växla sol och skugga helt enkelt. Något bad vågade jag mig inte på, men jag var riktigt sugen när de andra badade. Även Zeke fick bada för att svalka av sig. När det var dags för hans andra dopp bytte vi till en annan plats där det fanns en båtramp för att undvika stenarna. Den här platsen visade sig inte vara ett helt bra val. Han kom upp helt svart i pälsen. Han hade rört upp en massa alger som gick i tusen småbitar och fastnade på honom. Det gick inte att få bort algerna genom att bada på ett annat ställe heller, så nu har han fått sig en välbehövlig dusch här hemma.

Zeke verkade gilla husvagnslivet, vilket bådar gott inför framtiden. Det fanns ju väldigt mycket att titta på runt omkring och många hundar att skälla ut. Blev ändå imponerad av honom när vi gick en runda runt campingen, då han till slut "bara" skällde på 2/3 av alla hundarna. Det blev mycket viktig träning för honom, eftersom varannan husvagnsägare verkade ha hund. Att han inte skällde ut allihop tyder ju på att övning ger färdighet, så man får ju inte ge upp hoppet.

 

Zeke njuter av husvagnslivet

Efter bad och godsaker bjöds det på grillat, vilket var mycket gott!

Martin latar sig i solstolen medans pappa grillar

Nu känns det äntligen att det är sommar när man har fått tillbringa en dag i Borgholm. Att det kan vara så skönt att inte göra någonting ibland. Att bara sitta i solen och njuta och äta god mat. Härligt!

I morgon blir det jobb igen..

 

Rastlös

Vaknade med bara lite feber idag så jag känner mig mycket piggare än jag gjorde igår, trots att näsan rinner och halsen skorrar. Efter att jag låg i soffan hela gårdagen känner min kropp sig väldigt rastlös. Direkt när jag vaknat började jag vika tvätt, damma och tömma diskmaskinen. Sen var jag tvungen att vila lite eftersom kroppen fortfarande är trött och jag blir anfådd så fort jag gör något. När jag vilat började jag fixa till det i garderoberna och skåpen. När detta var färdigt var jag fortfarande rastlös så då fick jag åka till Plantagen och köpa blomjord. Hoppas inte jag smittade någon i affären! Väl hemma planterade jag om alla växterna, så nu mår de lite bättre. Nu är det vila som gäller igen och sen har jag tvättid ikväll, så då får jag styra med det.

Egentligen borde man väl ta det lugnt nu när man är ledig i helgen så att man blir frisk tills på måndag då det är jobb igen, men jag klarar helt enkelt inte av det! Måste hitta på saker att göra för att undvika tristessen.

Glömde ju nämna i gårdagens inlägg vilken underbar sambo jag har. På förmiddagen åkte han från jobbet för att köpa halstabletter till mig, eftersom jag inte hade några hemma. Detta var inget jag hade bett honom göra, men han visste hur ont jag hade i halsen. Sen på kvällen var han iväg och köpte godis och glass, eftersom jag hade feber. Det är vad jag kallar kärlek!!

Äntligen!!!

Fick ett sms från Charlotte inatt som löd "bältena har kommit nu". Blev så glad så jag nästan flög ur sängen. Det är nämligen så att jag för ett tag sen beställde ett VGW-bälte av Charlotte, som är återförsäljare av dessa. Det tog en himla tid innan hon fick sin leverans, men nu äntligen hade den kommit. Hon var dessutom så snäll så hon kom med bältet hem till mig. Vilken service!!

En bild bara för att visa hur bältet sitter på hunden.

För de som inte vet vad ett VGW-bälte är för något, så kan jag säga att det är världens bästa uppfinning som tillverkas här i Kalmar. Det är ett bälte som sitter anatomiskt korrekt på hunden och har en lugnande inverkan. Istället för att ha ett vanligt koppel som vid ryck kan skada nacken eller en sele som hunden blir ännu starkare i så går hunden bättre i detta bältet. Det fungerar även som så att när hunden drar så dras bältet lite åt sidan, vilket gör att hunden upplever att den får sämre balans. Hunden saktar då ner eller till och med stannar helt. Man får en helt annan kontroll på hunden och det dämpar hundens styrka så pass att man lätt kan hålla en stark hund med bara en hand i alla lägen. Jag hade detta bälte till Ozzy och det fungerade perfekt. Dessvärre slängde jag ju alla hans saker när han dog så nu fick jag köpa ett nytt.

Nu kan Zeke och jag börja ta något längre promenader eftersom bältet gör att han inte drar och därmed belastar han inte sitt ben fel som han gjort innan.

I natt blev det inte många timmars sömn för mig. Halsen var svullen så att jag inte kunde svälja och näsan rann. När det inte gick att somna fick jag bädda på soffan så att Martin skulle få sova iallafall.

Vaknade med frossa och började då inse att jag kanske inte skulle kunna gå till jobbet idag. Mycket riktigt så vaknade jag upp med feber så det var bara att ringa och sjukanmäla sig. Så typiskt att behöva ta sjukdag när man bara jobbar 8 veckor under sommaren, men vad ska man göra när inte kroppen vill som jag. Det blev en dryg dag i soffan då jag fick varva sömn med tv-tittande. Zeke verkade förstå att jag inte mådde bra för han har varit så lugn och snäll idag. Inget pip och gnäll alls om att vi ska leka.

Helgens planer får tyvärr ställas in. Martin och jag skulle åkt över till Öland för att hälsa på mamma och pappa i husvagnen. Nu går man miste om sol, bad och grillning, men sånt är livet. Blir nog en dag till i soffan iallafall.

Sjukstuga

Ja här hemma är det inte muntert. Martin kom hem genomförkyld i måndags och sen dess har jag försökt att inte vara för nära honom för jag ville verkligen inte bli smittad. Detta lyckades tydligen inte så bra för nu är jag också förkyld. Jobbigt nu när det är medelhavsvärme ute. Zeke förstår ju inte riktigt att mamma och pappa inte är så pigga. Igår ikväll höll vi på att bli tokiga på honom. Han flög fram och tillbaka i soffan med sina leksaker och bet oss i både händer och fötter. Han gjorde verkligen allt för att vi skulle leka med honom. Vi gjorde då i ordning en köttbulle-runda, vilket brukar få honom att lugna ner sig. Dock fungerade det inte denna gång. Efter att ha fyllt på hans aktiveringsleksak med köttbullar två gånger, så gick det iallafall att sitta i soffan.

I eftermiddags hämtade Zeke och jag Martin när han slutat jobba. Vi åkte ner till Svinö för lite simträning, vilket var mycket uppskattat av Zeke. Själv hade jag ju hellre legat i sängen och sovit bort min förkylning, men så är det ju när man har hund. Då får man inte vara självisk. Det börjar bli riktigt varmt i vattnet och man får ju passa på att bada innan cyanobakterierna börjar komma.

Dagarna flyger fram

Nu har jag haft en sån där bloggpaus igen, men det är för att dagarna går så fort och det har dessutom inte hänt något speciellt.

Igår kväll när jag var ute på Zekes sista kissrunda träffade vi på en annan vit herde. Nämligen Frostflake´s Hot Dog (Zacko). Han bor bara ett par hus bort upptäckte vi för ett tag sen. Zeke började skälla på honom när han var långt bort, som han gör på alla hundar sedan han började bli halt. Men när han närmade sig fick han väldigt bråttom fram för att hälsa. Eller ja, slicka Zacko i mungipan snarare. De fungerar mycket bra ihop och leker väldigt bra, även om de bara har fått busa lite i koppel eftersom Zeke har både koppeltvång och lekförbud. Vi bestämde att så fort Zeke blir friskförklarad så ska vi släppa hundarna lösa så att de får busa av sig. Det kan ju även vara bra att träna ihop eftersom Zacko och hans matte är väldigt duktiga på lydnad. En promenadkompis är ju heller inte fel.

Zacko är två år och vi förundrades över att han och Zeke var i princip lika höga. Zacko är ju förstås mycket kraftigare, men annars var det ingen större skillnad.

Läste om Zekes bror som hade blivit mätt tidigare idag och kom ju då på att jag faktiskt aldrig hade mätt Zeke. Så Martin och jag hjälptes åt att hålla yrvädret stilla och tog fram måttbandet. Det visade att han var 63 cm hög. Vad det innebär vet jag inte, men jag tror inte att han är liten för att vara snart nio månader iallafall.

Zeke med sin bulldog "Bosse"

Blir snart tokig!

Hur ska man kunna somna med alla dessa funderingar i huvudet?

Har kollat bloggar som handlar om OCD, olika djursjukhus hemsidor, googlat och även kollat privat hundsim med fysioterapeut.

Tror iallafall att jag har kommit fram till att vi måste trotsa veterinärens råd. Sen får han säga vad han vill om det. Rehab kan ju inte vara skadligt iallafall. Det ser väl fysioterapeuten i sådana fall.

Jag är så rädd att vi ska ångra oss efteråt om vi följer veterinärens råd om att inte rehabilitera.

Tänk om han inte skulle bli bra och man vet om att man inte gjort allt vad man kunnat för honom.

Det får kosta vad det vill. För dyrt det vet jag att det kommer bli. Och han har inte varit så billig under våren heller, trots bra försäkring. Detta är baksidan av att ha hund, men vår "lilla" älskling är värd allt!

Får ta den här helgen till att fundera ut hur vi ska gå tillväga och vart vi ska vända oss. Djursjukhuset är ju tyvärr inte till någon hjälp över huvud taget. På måndag får vi ringa och boka upp något.

Underbara fredag!

Vad härligt det är med fredagar när man jobbar. Då har man något att se fram emot i veckan och njuta av när den äntligen kommer. Annat är det då man pluggar. Då är man aldrig ledig på riktigt, utan känner att man måste göra något hela tiden.

Har idag haft en väldigt trevlig dag måste jag säga.

Först jobb och sen kom mamma och pappa på besök. Efter önskemål hade pappa med sig borrmaskinen så att vi äntligen kunde få upp lite grejer på väggarna. Därefter åkte vi till Ikea. Lyckades där inhandla en tavellist till köket, så mina kära föräldrar fick snällt följa med hem igen för att borra hål för den också. Nu har vi både spegel i hallen och fint på väggen i köket. Man kanske borde köpa sig en egen borrmaskin?

Idag fick jag en kommentar på mitt inlägg angående rehabiliteringen. Jag skulle vilja veta vem som skrev den kommentaren, eftersom det var en anonym avsändare. Det råder ju delade meningar om det här med rehab efter OCD-operation och blev återigen fundersam på om vi ska fortsätta vår strid om rehab eller inte.