Effektiv dag!

Idag var jag ledig från skolan. Tänkte vi skulle haft lite längre sovmorgon än till klockan sju, men det tyckte inte Zeke. Jag gjorde som han ville och gick upp. Bra var väl det för då kom jag igång i tid med alla dagens bestyr. Jag har faktiskt varit riktigt duktig idag om jag får säga det själv. Jag började med att putsa alla fönster (har ju bara 10 st så det gick ganska fort). Sen skrubbade jag balkongen och planterade om en palm. Efter det blev det tvättning av sängkläder och dammsugning av hårigt golv. Hann med att plugga ett par timmar också. Sen packade jag in Zeke i bilen. Veterinären ordinerade ju promenad i högt gräs för att han skulle böja ordentligt på benet så detta gjorde vi. Var ju inte helt lätt att hitta ett bra ställe med högt gräs när man bor i stan så vi fick åka en bit.

När husse kom hem från jobbet fick Zeke en ny leksak. (Jag skrev ju igår att han blir bortskämd). En pipande pelikan var det och den blev han väldigt glad för :)

Nu har vi alla tre ätit kinesmat och Zeke gillade kinesernas oxfilé.

Blev en runda till videobutiken också, för en kväll som denna passar inget bättre än lite filmmys i soffan.

Bortskämd värre

Är man sjuk så får man äta mycket godis.. Det vet väl alla!?!

Och Zeke blir rejält bortskämd just nu :)

Det är vår lilla pudel värd!

Mjukstart

Idag var det dags för terminsstart, men det var bara en mjukstart bestående av upprop och sen en kort föreläsning på 1,5 timme. I morgon är jag dessutom ledig :) Sen börjar det på allvar på onsdag och det kommer att bli en tidskrävande kurs.

Veterinären som opererade Zeke ringde i eftermiddags. Han ville mest höra hur det var med Zeke, men jag tyckte att det var väldigt bra att han ringde. Vi pratade även om hur mycket han ska röra leden. Vi skulle visst böja benet på honom lite ibland så att ledvätskan skulle rinna eller vad det nu var. Sen var det tydligen inga problem för honom att gå så länge det inte var några långa promenader. Sen skulle han gärna gå i högt gräs så att han var tvungen att böja benet ordentligt. Detta tyckte jag var lite konstigt för vid den förra operationen sa han att det var väldigt viktigt att han var totalt still i två veckor efter operationen. Jag ska diskutera det här med rehablilitering med honom när han tar bort stygnen nästa vecka. Nu verkar det ju nämligen som om rehabilitering skulle vara väldigt bra.

Nu ska jag njuta vidare av min ledighet utan en massa måsten. Man får ju passa på :)

Han är tillbaka!

Idag är Zeke nästan sig själv igen och det känns så fruktansvärt skönt! Jag blev så glad idag på morgonen när jag vaknade av att Zeke låg och stirrade på mig brevid i sängen. När han såg att jag var vaken ville han ha morgonmys som vi alltid brukar ha innan vi stiger upp. Han har inte velat det efter operationen, men idag gick det bra. Sen vi gick upp har han gått efter mig överallt, pussat mig, bitit mig i händerna och ÄTIT lite :) Det första grisörat sen operationen har också ätits upp och det är ett bra tecken.

Grejen är att vi igår kväll tog bort hans morfinplåster. Idag har morfinet slutat verka och jag tror att det är det som gör att han mår så bra idag. Jag misstänker att det är morfinet som gjort att han gnällt så mycket och att han inte har haft någon aptit. Stackars Zeke har säkert varit yr i huvudet och mått illa.

Nu när han mår bättre så kommer då nästa problem... Att hålla honom stilla, vilket inte är det lättaste med en hund som brukar flyga upp i soffan och sen ner igen. Men hellre har jag detta problemet än att han ska må dåligt.

Känner mig på fruktansvärt bra humör idag för första gången på nästan en vecka. I eftermiddag blir det lite shopping med systrarna. Dagen hade inte kunnat bli bättre!

När ska det vända?

Just nu verkar det som om Zeke bara får ondare och ondare i benet. Förmodligen för att morfinplåstret håller på att sluta verka. Varje kväll tänker jag att i morgon mår han nog lite bättre, men icke.

Jag överdriver inte när jag säger att de här dagarna har varit fruktansvärda. Det går illa åt mitt psyke när jag hör honom gnälla hela tiden och inget man gör hjälper. Samtidigt skulle jag försöka koncentrera mig på att plugga (det gick inge vidare).

Inatt började han gnälla vid halv två och fortsatte hela morgonen och förmiddagen. Blev inte så mycket sömn då. Idag klockan nio hade jag tenta , vilket inte var så lägligt för jag höll på att somna mitt under tentan. Får väl se hur det resultatet blir. Zeke var hos husse på kontoret under tiden och han hade gnällt där med. Idag låter gnället dock lite annorlunda. Han liksom ylar lite så då förstår man att han måste ha väldigt ont. När jag var färdig med tentan och kom hem med Zeke så satte vi oss i gräset i en halvtimme. Då glömde han bort smärtan lite så jag tror att vi måste spendera mer tid ute i gräset helt enkelt.

Idag är det dags att ta av morfinplåstret så jag är lite orolig för att han ska få jätteont. Veterinären sa att om det blev för illa fick vi komma och hämta ett nytt. Då måste han rakas ytterligare på ryggen eftersom det nya inte får sitta på samma ställe som det gamla. Då blir nästan hela hunden rakad. Får hoppas att det inte behöver bli så.

Ätit har han knappt gjort sedan i onsdags kväll. Stekte upp köttfärs till honom igår och då åt han ca 200 gram. Sen köpte husse filmjölk som han inte riktigt ville ha, men när han blev matad med sked tog han några munnar iallafall. Idag provade jag med köttbullar till frukost, men inte ens det ville han ha :( Det enda jag fick i honom var några små bitar fläskfilé.

Nu har jag en lugn stund i soffan då Zeke äntligen sover. Jag kanske skulle passa på och sova en stund jag också nu när tillfälle ges.

Det är jobbigt för stackars Zeke!

Vad svårt det är med sjuka djur! De kan ju inte tala om hur de mår eller var de har ont. Man vet liksom inte vad man ska ta sig till när man inte kan läsa av dem. Man vill hjälpa, men man kan inte.

Zeke fick ju ett morfinplåster på ryggen och det ska ha effekt i tre dygn. Han gnäller väldigt mycket och kommer inte riktigt till ro. Han sov visserligen inatt, men från klockan fem i morse har han bara gnällt. Jag vet inte om det beror på att han har ont eller om det är på grund av morfinplåstret. Läste nämligen på nätet om de här plåsterna och där står det att man bland annat kan bli yr, få ont i huvudet och tappa aptiten. Hundar är ju inte lika vana vid att vara yra i huvudet som människor (jag tänker på alkoholkonsumtion) så det borde ju vara otäckt för Zeke om det nu är så. Det skulle kunna vara orsaken till gnäll om det nu inte är så att han har ont. Åt gjorde han senast i förrgår kväll när vi hämtat hem honom. Sen dess är han inte ens intresserad av köttbullar eller fläskfilé som han vanligtvis älskar. Blir lite bekymrad när han inte äter eftersom det är viktigt i samband med medicinen han får. Nu dricker han inte särskilt mycket heller så idag ringde husse till djursjukhuset för att få råd.

Veterinären som opererade Zeke trodde att det kanske berodde på tristess och att han hade ont. Han gav rådet att vi skulle vara ute med honom lite längre. Han får ju inte gå särskilt mycket, men det kanske räcker om man bara står eller sitter ute en stund. Han trodde även att gnället kanske berodde på att han ville ha uppmärksamhet, men Zeke är inte speciellt intresserad av gos just nu. Han kommer inte när man ropar heller. Han skulle dricka 1,5 liter vatten om dagen, men det vet jag inte hur vi ska få i honom.

Jag ska prova med att vara ute lite mer med honom och sen ska filmjölk inhandlas så får vi se om han äter det ikväll. Får väl steka upp lite köttfärs och blanda i så att det blir lite matigare.

Sen hoppas vi på att han ska må lite bättre i morgon.

Borta bra, men hemma bäst!

Ja, det där med att sova på djursjukhuset det tyckte inte Zeke var en bra idé.

22:15 gick vi och la oss igår kväll och en kvart senare ringer nattsköterskan på djursjukhuset och säger att hon har en Zeke som hellre sover hemma. Tur att vi bor så nära så vi kunde hämta honom snabbt. Han blev väldigt glad när han såg oss, men vi märkte ju att han var uppstressad.

Han fick ett mål mat när vi kom hem och jag förberedde mig på en vaken natt. Till min förvåning slocknade han direkt och har sovit hela natten. Han tyckte nog att det var otroligt skönt att få sova i sin egen säng.

Idag på morgonen var han lite gnällig vid femtiden så då var vi ute och kissade. Sen somnade han om igen.

Det märks att han gått upp i vikt sen den förra operationen. Han är riktigt tung att bära i trapporna nu så det blir bra träning för rygg och armmuskler.

Han är inte så snygg just nu för han är rakad på tre ställen. Förra gången var det bara två.



Rakad och bandage på ena frambenet där kanylen suttit.

Det opererade benet är givetvis rakat och på insidan har han 10 cm långt snitt.
(besparar er den synen)

Rakad även på ryggen där han fått ett morfinplåster.

Nu ligger han i soffan och tittar på Animal Planet. Själv ska jag försöka plugga lite om det går. Måste ju hålla koll på honom hela tiden så att han inte hoppar ner från soffan själv.

Under telefontid skulle veterinären ringa och berätta om han ringt in något recept till oss. Han skulle tydligen äta en antibiotikakur så det blir nog en sväng till apoteket i eftermiddag då.

Ikväll ska vi till Djursjukhuset så att veterinären får se hur han mår idag. Blev ju ingen rond eftersom Zeke inte ville stanna kvar så länge.

 

Uppdatering operation

Veterinären ringde nyss. Zeke är redan opererad. Först sa de att det nog blev operation under eftermiddagen, men det var ju skönt att det blev av så tidigt.

Operationen blev inte riktigt som det var tänkt. Under titthålsoperationen åkte slangen som sprutar in vatten i leden ur, vilket gjorde att leden kollapsade så att veterinären inte såg någonting. Därför var han tvungen att skära upp och göra en vanlig operation istället. Resultatet skulle dock bli detsamma, men jag kan tänka mig att smärtan blir värre än vid titthål.

Förmodligen kan vi inte hämta honom idag utan han får nog sova över där. Kanske att han hinner piggna till så pass så vi kan ta hem honom ikväll, men det är inte troligt. Hoppas kan man ju alltid! Tycker så synd om honom om han ska behöva tillbringa natten där eftersom han är så orolig av sig!

Veterinären skulle återkomma under eftermiddagen.

Senaste nytt:
Nu har veterinären ringt.. Zeke ligger och sover efter allt lugnande han fått och de ville helst behålla honom över natten så då får han sova där iallafall. Skulle han bli stressad senare ikväll så kunde vi få hämta honom, men han skulle få mer lugnande så antagligen blir det i morgon eftermiddag.
Det är tomt här hemma och man tänker på honom hela tiden :(

Operationsdags!

Klockan åtta lämnade vi Zeke på djursjukhuset. Han var inte jätteglad över det, för han har ju varit med om det förr. Man får så dåligt samvete, men man har ju inget val. Någon kastrering blir det inte idag iallafall. Det tar vi om ett par månader istället.

Vi tog en sista promenad på morgonen. Sen dröjer det innan han får gå på promenad igen.

Det känns väldigt tomt här hemma utan Zeke. Det är så tyst och lugnt så det går inte en lång stund innan man saknar honom. Veterinären skulle ringa senare idag så det är bara att vänta.

Om det går vill vi gärna hämta hem honom ikväll. Han var så orolig förra gången han sov på djursjukhuset. Han hade krafsat på buren så mycket så att han var helt sårig mellan tårna. Detta trots att vi varnat dem innan och bett dem ge honom mycket lugnande. Beroende på hur operationen går så får vi se om vi får hämta honom ikväll. Det är inte helt säkert att det räcker med en titthålsoperation nämligen. Men det var tydligen positivt att han inte har haltat något.

Uppdatering kommer när veterinären ringt senare idag.

En sista utflykt på ett bra tag.

I morgon är det dags för Zekes andra operation så idag var vi på en liten utflykt.

Provade en strand på Öland som heter Kleva. Vi hade aldrig varit där innan, men det blir definitivt fler besök där nästa år. Liten och mysig strand där det var helt folktomt trots fint sommarväder idag.

Martin badade med Zeke och jag plockade sten som jag skulle ha i mina stora blomkrukor på balkongen. Blev nog uppåt 15 kg sten så det var tur att ingen såg mig :)

 

På väg hemåt stannade vi på Lantmännen för att inhandla en säck foder och lite grisöron också förstås. Det går åt en hel del grisöron här hemma. Eftersom Zeke redan var blöt så passade vi på att duscha honom direkt när vi kom hem. Han måste ju vara ren när han ska opereras. Nu är han ordentligt trött efter två bad, så han ligger på soffan och sover gott.

Gråtande hund och död fisk.

Zeke tycker inte om ändringar i rutinerna. När jag har jobbat har han gått med husse till jobbet vid halv fem varje dag. Den här veckan jobbar jag inte så då behöver han ju inte följa med till kontoret. Idag var det första dagen som Zeke skulle få sovmorgon och vara hemma med mig. Jag trodde han skulle tycka det var skönt att få sova lite längre, för han brukar vara trött så tidigt på morgonen. Men Zeke ville absolut inte ligga kvar och sova när husse skulle gå. Han blev väldigt ledsen när han förstod att han inte skulle få följa med. Han trodde kanske att husse glömde bort honom? Han gnällde och gnydde när han hörde hur husse stängde och låste ytterdörren. Jag försökte få honom att ligga och gosa i sängen, men det dög inte. Han ville bara få följa med husse. Sen somnade han iallafall om och sov till klockan nio. Förhoppningsvis går det lättare i morgon bitti. Själv tyckte jag att det var jätteskönt med en sovmorgon för i helgen fick jag ingen.

Snälla pappa installerade tvättmaskinen igår så idag tvättar jag för fullt. Det finns mycket tvätt att tvätta för jag hade ju inte bokat upp någon tvättid eftersom jag visste att vi snart skulle skaffa en egen.

Idag klurar jag lite på hur vi ska lösa problemet med tvättkorg. Har nu ingen plats i badrummet för en sådan, men kanske får ta en sväng förbi ikea och se om man hittar något passande.

Igår blev vi av med en fisk. På morgonen såg jag hur Martins stora hemska fisk hade en annan stor fisk i munnen. Fisken satt fast med bakändan in i munnen. Jag fick panik och sprang in i sovrummet för att väcka Martin. Han blev inte så glad över den väckningen, men han tog håven för att peta på fisken. Han släppte då ut fisken ur munnen och den levde (om än lite chockad). Martin gick och la sig igen. En stund senare tittar jag till akvariet igen. Då har han fisken i munnen igen, men denna gång med huvudet före. Jag inser då att det inte är mycket jag kan göra. Med bara stjärtfenan utstickande ur munnen så är ju fisken halvsmölt redan. Och skulle den mot förmodan leva så hade den nog inte levt länge om jag lyckats få ut den. Den hade bara plågats. Monsterfisken har nämligen inga tänder, utan en platta uppe i gommen som krossar bytet. Och eftersom den inte har tänder att sönderdela maten med så antar jag att han har väldigt starka syror i magen som bryter ner födan. Efter en stund var iallafall hela fisken nere i magen. Dock tror jag att bytet var lite väl stort. Magen är stor som en ballong idag också och han är riktigt slö. Kanske att han också dör när han ätit för mycket? Ikväll tänkte jag att vi nog får fiska upp de övriga två fiskarna i det akvariet och släppa ner i det större. Nu har monsterfisken nämligen ätit upp tre fiskar i det akvariet.

Djurvän som jag är så tycker jag ju synd om fiskarna.



Monsterfisken! Martins fisk är dock fortfarande "liten".



En fullspäckad helg väntar.

Så var sista dagen på jobbet gjord och det känns skönt. Fick en kram av chefen och som vanligt frågade hon om jag kunde tänka mig att jobba lite extra. Hon fick samma svar som hon brukar få av mig; att jag har så att det räcker med skolan. Sen gav jag med mig lite och sa att krisar det någon helg så kan hon ju ringa och fråga iallafall. Annars har jag fått nog av att både jobba och plugga samtidigt. I flera år jobbade jag både dag och kväll. När jag började plugga behöll jag kvällsjobbet, men det var tufft att ibland sitta på föreläsning en hel dag för att sen ge sig iväg för att jobba. När man jobbat färdigt var det ju bara att ta sig i kragen och plugga resten av kvällen. Detta orkar jag inte hålla på med mer. Jag koncentrerar mig hellre på bara skolan och det behövs verkligen. Varför är man inte intresserad av något som är lättare att förstå än biologi? Alltid ska jag göra det så krångligt för mig, men man får se det som en utmaning. Den dagen jag är färdig kommer jag att vara världens lyckligaste människa.

Det händer mycket den här helgen. Eftermiddagen tillägnas plugg och städ (Zeke slutar aldrig fälla). Ikväll ska en tvättmaskin hämtas på Elgiganten. I morgon förmiddag ska jag plugga och på eftermiddagen och kvällen är det Martins firmafest som gäller. På söndag kommer mamma och pappa på besök. Pappa ska nämligen koppla in tvättmaskinen åt oss. Det är allt bra att ha en händig far :)

Får nog tvätta en tvätt på söndag också bara för att jag kan :)

Vi är konstiga vi.

När jag hämtat Zeke efter jobbet och vi kommer innanför dörren får han helt plötsligt ett sånt där ryck. Ett sånt då han inte vet vad han ska ta vägen, utan bara springer runt och sladdar och flyger fram genom rummen. Upp i sängen hoppade han och snodde runt där ett bra tag. Sängkläderna blev till en hög i mitten av sängen och knäpp som jag är tyckte jag bara att det var roligt att titta på honom. Bäddningen var väl värd den synen och jag skrattade högt för mig själv. Det jag istället bekymrade mig för var att han skulle trilla ur sängen, men det hade jag ändå inte kunnat hindra för så fort jag närmade mig honom snurrade han bara runt ännu fortare. Han var verkligen helvild och jag hade gärna haft det på film :)

En annan knäpp sak är att Zeke och jag har en ny kvällsrutin. Varje kväll tar vi fram en liten burk yoghurt ur kylen. När locket tagits av så slickar Zeke av yoghurten som fastnad där. Sedan vet han att det är min tur att smaka (inte på locket då alltså). Han tittar förväntansfullt på mig när jag slevar i mig yoghurten. Sen är det Zekes tur igen. Då får han slicka ur burken och snäll som jag är så skrapar jag ju inte ur den så väl.

Zeke lärde sig väldigt snabbt när det är hans tur att få smaka. Förstår inte riktigt varför hundar tycker så mycket om yoghurt. Alla smaker går bra; kola, vanilj eller jordgubbssmak spelar ingen roll. Jag tycker att det borde vara för syrligt för honom, men inte då. Får bli en tandborstning efteråt bara så att hans fina vita tänder förblir så.

I morgon är sista dagen jag jobbar för den här sommaren. Har varit ganska skönt att jobba eftersom jag för det mesta har varit ledig hela helgerna. Har sluppit ha ångest över att man måste plugga även på helgen. Men det ska bli skönt att få sova något längre på morgnarna. Halv fem är lite väl tidigt för mitt huvud. Det har liksom inte börjat fungera så tidigt. Zeke tycker också att det ska bli skönt att få sova lite längre. Fast han tycker nog att det har varit lite mysigt att promenera med husse till jobbet.

Ikväll skulle vi haft kloklippning, men eftersom både hunden och husse sover så får vi nog ta det en annan dag. Jag brukar klara det själv, men Zeke vill ju bara leka och bita mig i händerna när jag klipper så det är bra med någon som kan mata honom med köttbullar samtidigt. Går lite smidigare då. Och tar jag fram klosaxen när han sover så blir han klarvaken med en gång (och det är inte husse jag syftar på för han är helt omöjlig att väcka).

Muta

Ja för ska man få plugga ifred här hemma så måste man ibland muta lillkillen. Första timmen efter att vi kommit hem brukar det gå bra för då sover han. När han sen vaknar brukar han förstås vilja leka och då vill han vanligtvis att jag ska ingå i den leken. Då får man hitta på något annat som får honom sysselsatt en stund. Ett grisöra fungerar i 5-10 minuter. Sen är det uppätet. Har man tur vill han sova en stund till efter det. Annars får man ta fram aktiveringsleksaken och preparera den med lite köttbullar.

Skulle detta inte fungera är det bara att ge upp pluggandet och inse att man har med en pigg unghund att göra. Det är lite som med småbarn - man får snabbplugga medans de sover :)

 

Har man inget att göra..

Så kan man ju alltid spana!

För händer det inget inomhus så kan det ju göra det utomhus.

Finns ju alltid någon hund eller fågel att skälla lite på om inte annat.
När han var liten såg han inget från balkongen, men nu har han växt till sig så pass att han kan hålla koll på hela gatan.

Så fel man kan ha!

Zeke är inte alls trött ikväll, som jag trodde att han skulle vara. Han tyckte inte alls att idén om en stillsam kväll i soffan var bra, utan kämpar för att få oss att leka med honom. Leksak efter leksak hämtas ur korgen, men hur får man honom att städa efter sig undrar jag!? :)



Den vanliga synen ca 20 gånger om dagen. Bara att börja plocka.
Obs! Detta är bara några leksaker. De andra är utspridda lite överallt.



Jag hann knäppa en bild under den sekund han var stilla :)

Här skäller han på husse, som han tycker är alltför tråkig.
Rolig min tycker jag!

Förstår inte riktigt var all hans energi kommer ifrån. Jag hade gärna övertagit lite om jag kunnat!

En riktig tokhund är han :)

En rejäl dos miljöträning

Fast det var ju inte riktigt meningen. Blev nog lite mycket på en gång för stackars Zeke. Skulle nog vilja kalla det chockträning och det är ingen metod jag tror på.

Det var nämligen så här att jag skulle in till vännerna, som bor mitt inne i centrum, för att dricka några glas vin. Martin började jobba tidigt idag så han kunde inte följa med. Jag tycker att det är lite otäckt att gå hem själv mitt i natten. Taxi ville jag inte slösa pengar på och cykeln har ett punkterat däck som måste lagas. Kom då på den briljanta idén att om jag tar bilen in till stan och tar Zeke med mig så kan han och jag gå hem tillsammans. Han kunde ju fungera som min egna lilla bodyguard. Så gjorde vi iallafall, men det ångrade jag ganska snabbt. När jag börjar närma mig centrum tyckte jag att det var ovanligt mycket folk och bilar i rörelse och inga parkeringar fanns det. Kom då på att det är Kalmar stadsfest i helgen. Min dummer!! Efter ca en halvtimme hittade jag en parkering.. Brevid nöjesfältet. Zeke blev lite orolig av alla skrikande människor. Han förstod inte riktigt varför de förde sånt oljud. Kände mig själv lite stressad också, vilket inte gjorde saken bättre. Vi tog en omväg för att inte behöva gå igenom hela folkmassan, fast folk det fanns det gott om överallt. När vi traskar så hör vi flera människor som kommenterar och pekar på min vackra hund :) En del kallar honom isbjörn, andra kallar honom vit varg eller söt.

När vi äntligen kommit innanför dörren hos vännerna blev Zeke glad. Han hade ju inte fattat att det var till boxern Joline vi var på väg, så detta var ju en glad överraskning. Hela kvällen lekte de. Ibland lite för mycket så att vi fick sära på dem. Är ju rädd om Zekes ben, men jag tycker ändå att det är viktigt att han får leka lite innan nästa operation.

När det var dags att gå hem kom nästa moment i chockträningen. Att korsa kön till korvkiosken där människor gick kors och tvärs och det var väldigt trångt. Ingen annan utväg fanns så det var bara att gå. Zeke verkade koppla bort alla människor ur tankarna för han bara traskade förbi. Duktig vovve! Fast uppstressad var han ju såklart hela vägen genom stan. Och kommentarerna fortsatte, både från mötande människor och från bilar längs vägen som vevade ner rutorna. Jag konstaterade för mig själv att när folk har druckit är de mer benägna att ge komplimanger (förmodligen inte bara till hundar utan också till människor).

Det här är ingen träningsmetod jag rekomenderar och jag tänker försöka att inte använda den fler gånger. Fast nästa gång Zeke är i centrum så kommer han att tycka att det är hur lugnt som helst.

Idag är vovven trött efter alla upplevelser igår. Vi tog en liten promenad till husses jobb och där fick han vara medans jag själv gick in till stan för att hämta hem bilen och plocka upp Zeke på vägen. Det får bli en lugn dag för honom idag. Möjligtvis lite kantarellträning ikväll om han orkar.

En dag kvar..

Sen är det helg igen. Skönt! Den här veckan har varit konstig. Har inte riktigt haft koll på vad det har varit för dag. Antar att det beror på att jag jobbade i söndags och då känns ju måndagen som tisdag osv. Man ligger hela tiden en dag före och då känns ju veckan jättelång. Har varit på BB och förlossningen hela veckan och där är det trevligt att vara. Eller ja förlossningen kanske inte är så trevlig. Det är ju en hel del skrik och vrålande där så jag brukar gå dit först och sen går jag till BB därefter och tittar på underverken. Då ser man ju att det är värt det och blir inte lika avskräckt :) 

Sen är det bara en vecka kvar på jobbet. De här åtta veckorna har ju verkligen gått jättefort. Och vart har sommaren tagit vägen egentligen? Man tänker att man ska göra så mycket, men inte mycket har blivit gjort. Man hinner ju aldrig njuta ordentligt av sommaren innan den är över. Och så får man vänta ett helt år till nästa kommer.

Zeke har iallafall fått njuta lite av sin första sommar. Han har fått bada många gånger, men upplevelsen av att få springa lös på stranden och få sina badryck där, det får han ju dessvärre vänta med till nästa år.

I morgon blir Zeke 10 månader. 4 av dessa månader har han haft problem med benen. Och fler månader blir det. Stackars lille pojk! Han har även ätit antiinflammatoriska tabletter i 4 månader så jag hoppas inte att dessa påverkar en så pass ung hund.

Om en timme slutar husse jobba. Då ska vi gå och möta honom för en liten promenad. Det är så skönt nu när man får gå lite med honom. Det blir ju inga riktiga rundor, men det är skönt att slippa rasta honom utanför huset. Blir lite tröttsamt att bara gå ett varv runt huset flera gånger om dagen. Snart får han ju inte gå alls igen så det är ju bäst att passa på.

När det gäller kastreringen har vi inte kommit fram till något beslut än, men jag fick en del gensvar på min förfrågan så tack så mycket för det!

Efterlyser erfarenhet!!

Det är nämligen så att eftersom Zeke aldrig kommer att användas i avel så har vi beslutat oss för att låta kastrera honom. Vi tror att han kommer att få ett lugnare och mer harmoniskt hundliv eftersom han verkar ha ett väldigt dominansbehov. Dessutom finns det ju ingen anledning att inte kastrera honom. Ställa ut honom kan man ju göra ändå om man skulle vilja. Bara intyg finns att han haft båda testiklarna nere så ska det ju inte vara några problem.

Nu är det så att jag tänker väldigt mycket på NÄR vi ska göra det och det är detta jag gärna vill höra vad andra har för erfarenheter. Zeke kommer ju att opereras i benet om ett par veckor och min första tanke var att höra med veterinären om de kunde kastrera honom samtidigt. Då blir det ju bara en sövning och en period med tratt på sig iställett för två. För Zekes del kanske detta är det bästa.

Det som får mig att tveka är att han inte lyfter på benet när han kissar ännu. Han har ju inte fått alla hormonerna än och då är jag rädd för att störa hans utveckling. Jag vill inte ha en liten och tanig hanhund utan en grov och muskulös.

Jag har läst mycket på nätet, men där hittar man ju liksom inte svaret. Alla har ju olika åsikter om när det är dags för kastrering. Det är därför jag vill höra om erfarenheter istället för teorier.

Jag vet ju även att det är större risk att vissa "problembeteenden" finns kvar efter kastrering ju längre man väntar eftersom de då är inlärda. Men det är ju inte säkert att en kastreing skulle ta bort dem ändå eller? Dessa beteenden borde ju gå att träna bort.

Har du eller har du haft en hanhund som kastrerats innan könsmognad så skicka gärna en kommentar med erfarenheter. Det jag vill veta är hur storleken på hunden påverkades och även hur beteendena förändrades.

 Detta kanske kan hjälpa oss i våra grubblerier. Det börjar ju närma sig för hans operation i benet så det är ju dags att bestämma sig snart.

Vad är det för hund vi köpt egentligen??

Vi verkar ha fått en jakthund istället för en vakthund.

Allt som rör sig ska jagas. Utomhus är det mest kaniner och fåglar. Zeke upptäcker fåglarna innan mig. När han hukar sig och smyger fram, ja då vet man att det är en fågel i närheten. Åker han bil så skäller han på dem istället. Säkert av ren frustration eftersom han då inte får chansen att jaga dem.

Inomhus jagas det mest flugor och myggor. På kontoret och här hemma sysselsätter han sig med flugjakt i princip hela dagarna. Det kan man ju tycka är bra, men det är ganska tröttsamt också. Sitter man i soffan och tittar på tv så får man en flygande hund över sig allt som oftast och det är inte så skönt nu när han nästan väger 30 kg. Sova kan han inte heller göra om dagarna. Så fort han blundar kommer en fluga i närheten av honom och då måste den ju dödas. Ibland får han tag i dem, men det kan ju ta en stund. De verkar smaka gott också för de slinker ner väldigt fort. Usch och fy!!

Ikväll är han dock lite lugnare med flugorna, eftersom jag tröttade ut honom med ett uppfriskande havsbad tidigare idag. Han simmade som en tok och hade jätteskoj.

Har även upptäckt några svarta hårstrån på honom som jag har ryckt bort. Kan han möjligen vara en korsning mellan vit herdehund och flatcoated retriever?? Med tanke på hans instinkt att jaga fåglar och att han älskar att bada.

Jag tänker ofta på den julikvällen förra sommaren då Ozzy lyckades fånga en gigantisk tyskhare. Det var ingen dålig insats av honom, men jag blev arg eftersom jag tyckte synd om den stackars haren som fick sätta livet till. Det var både det första och det sista djuret som Ozzy tog livet av.

Ledig!

Ja idag fick både Zeke och jag en välförtjänt sovmorgon. Jag vaknade först vid halv nio. Då sov Zeke som en stock så jag ville inte väcka honom. Jag somnade om och vaknade inte förrän tio!! Zeke sov fortfarande, men han var villig att gå upp så då gjorde vi det. Riktigt skönt!

Zeke brukar inte vara så nöjd när husse går upp innan fyra på morgonen. Eller på sätt och vis är han väl nöjd eftersom han då får hela husses plats i sängen, men han sover gärna vidare. När min klocka ringer kvart över fyra tittar han bara på mig. Inte förrän jag börjar väsnas i köket kommer han utspringandes ur sovrummet. Han är en riktig sjusovare och inte mig emot för det kan jag också vara när jag är ledig. I morgon får vi dock gå upp tidigt igen för då ska jag jobba. Blir en kort helg denna veckan.

Emmy och Joline var här och hälsade på härom dagen. Mycket trevligt! Joline är dock inte så sugen på att hålla på och leka i flera timmar, vilket Zeke gärna vill. Han har iallafall börjat visa lite respekt och går och lägger sig om han inte lyckas få igång henne. Bra!

En sak som Zeke gjorde tycker jag var riktigt smart av honom. Joline ligger på golvet och vill sova. Vi sitter i soffan och dricker kaffe. Då hoppar Zeke upp till Emmy ocg gosar ner sig i hennes knä. Samtidigt sneglar han på Joline för att se så att hon blir avundsjuk. Allt för att hon ska resa sig upp så att de kan busa. Klyftig kille det där :)

 

Fina Joline

Zeke gör ett tappert försök att få igång Joline som inte verkar så nöjd.

Sommaren är tillbaka!

Efter en hel veckas regn har äntligen värmen kommit tillbaka. Hoppas att den stannar ett tag till iallafall. Ikväll fick Zeke sig ett välbehövligt bad. Han har flåsat i värmen hela dagen så det var han väl värd. Idag tyckte han att det var extra roligt att bada, eftersom han provade sin nya leksak som han fick av familjen Mattsson. Den var kanon att ha i vattnet. Han kom tillbaka med den vid varje kast så det blev bra simträning. Nu gäller det bara att försöka få honom att förstå att man bara har den i vattnet. Annars blir den förmodligen ganska snart sönderbiten som resten av leksakerna. Helst skulle han vilja ha den hela tiden. Just nu hänger den på tork inne i badrummet och Zeke springer in där titt som tätt och skäller för att jag ska plocka ner den till honom.

Zeke är uppspelt eftersom jag packar väskan inför badet.
Han vet precis vad som komma skall.

Grisen som han fick i förra veckan är redan demolerad. Den var gjort i ett sådant material som inte ska gå att bita sönder (latex tror jag). Detta lyckades dock Zeke med så nu har vi en halshuggen gris som inte ger ifrån sig ett enda ljud. Vilka leksaker håller egentligen?

Nu är de färdiga!

Ända sedan Ozzy gick bort har vi pratat om att beställa en canvastavla med foto på honom som minne. Nu blev det äntligen av att vi gjorde det. Vi passade även på att beställa en med Zeke på.

Beställde dem i fredags och i lördags ringde de och sa att de redan var klara. Riktigt snabbt jobbat! Hämtade hem dem idag så i morgon kommer de förhoppningsvis upp på väggen. Det är rejäla tavlor med måtten 50*70 och jag är riktigt nöjd! Med sådana snyggingar som motiv kan man inte vara annat än nöjd.

Zeke till vänster var 6 månader då bilden togs innan den sista snön försvann och Ozzy till höger fotades direkt efter ett bad förra våren, då han var 14 månader. Ozzy älskade att bada så därför valde vi just denna bilden på honom.