Fast det var ju inte riktigt meningen. Blev nog lite mycket på en gång för stackars Zeke. Skulle nog vilja kalla det chockträning och det är ingen metod jag tror på.
Det var nämligen så här att jag skulle in till vännerna, som bor mitt inne i centrum, för att dricka några glas vin. Martin började jobba tidigt idag så han kunde inte följa med. Jag tycker att det är lite otäckt att gå hem själv mitt i natten. Taxi ville jag inte slösa pengar på och cykeln har ett punkterat däck som måste lagas. Kom då på den briljanta idén att om jag tar bilen in till stan och tar Zeke med mig så kan han och jag gå hem tillsammans. Han kunde ju fungera som min egna lilla bodyguard. Så gjorde vi iallafall, men det ångrade jag ganska snabbt. När jag börjar närma mig centrum tyckte jag att det var ovanligt mycket folk och bilar i rörelse och inga parkeringar fanns det. Kom då på att det är Kalmar stadsfest i helgen. Min dummer!! Efter ca en halvtimme hittade jag en parkering.. Brevid nöjesfältet. Zeke blev lite orolig av alla skrikande människor. Han förstod inte riktigt varför de förde sånt oljud. Kände mig själv lite stressad också, vilket inte gjorde saken bättre. Vi tog en omväg för att inte behöva gå igenom hela folkmassan, fast folk det fanns det gott om överallt. När vi traskar så hör vi flera människor som kommenterar och pekar på min vackra hund :) En del kallar honom isbjörn, andra kallar honom vit varg eller söt.
När vi äntligen kommit innanför dörren hos vännerna blev Zeke glad. Han hade ju inte fattat att det var till boxern Joline vi var på väg, så detta var ju en glad överraskning. Hela kvällen lekte de. Ibland lite för mycket så att vi fick sära på dem. Är ju rädd om Zekes ben, men jag tycker ändå att det är viktigt att han får leka lite innan nästa operation.
När det var dags att gå hem kom nästa moment i chockträningen. Att korsa kön till korvkiosken där människor gick kors och tvärs och det var väldigt trångt. Ingen annan utväg fanns så det var bara att gå. Zeke verkade koppla bort alla människor ur tankarna för han bara traskade förbi. Duktig vovve! Fast uppstressad var han ju såklart hela vägen genom stan. Och kommentarerna fortsatte, både från mötande människor och från bilar längs vägen som vevade ner rutorna. Jag konstaterade för mig själv att när folk har druckit är de mer benägna att ge komplimanger (förmodligen inte bara till hundar utan också till människor).
Det här är ingen träningsmetod jag rekomenderar och jag tänker försöka att inte använda den fler gånger. Fast nästa gång Zeke är i centrum så kommer han att tycka att det är hur lugnt som helst.
Idag är vovven trött efter alla upplevelser igår. Vi tog en liten promenad till husses jobb och där fick han vara medans jag själv gick in till stan för att hämta hem bilen och plocka upp Zeke på vägen. Det får bli en lugn dag för honom idag. Möjligtvis lite kantarellträning ikväll om han orkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar