Nu är jag äntligen tillbaka efter en lång tid vid böckerna. Min essä är färdigskriven och inskickad så nu kan jag återgå till mitt normala liv igen och det känns otroligt skönt! De senaste dagarna har jag knappt gjort annat än att sitta och skriva.
Idag märktes det på Zeke att han tröttnat på mig. Givetvis fick jag jättedåligt samvete för detta, men vad skulle jag göra. Jag var ju tvungen att skriva färdigt.
Redan på förmiddagen började han klänga på mig och trycka upp sina leksaker i mitt ansikte. När detta inte hjälpte klev han upprepade gånger över böckerna och datorn. Han fick ett grisöra, men det dög tydligen inte till "aktivering" utan det skulle bara gömmas i soffan till ett senare tillfälle. Det var bara lek med matte som dög. Men hinner man inte så gör man inte.
Ikväll får det bli Zekes kväll. Vad vi ska hitta på beror på vädret. Ena stunden öser regnet ner och andra är det solsken. Kanske vi vågar oss på att bada honom i havet nu när det inte längre kliar på hans mage. Det skulle han vara väl värd. Borde ju fungera om man tvättar magen efteråt och torkar honom väl.
Haltandet verkar ha avtagit. Peppar, peppar.. Hoppas verkligen att den inte kommer tillbaka. Han har hållits så stilla som det går och medicinen ska han äta ända tills vi ska tillbaka till veterinären på återbesök om tre veckor. Jag tror Zeke längtar efter att få leka av sig med någon kompis snart. Det var evigheter sen han kunde göra det. Dumma ben!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar